Vad är en klimatkalkyl? Allt om till klimatberäkning och verktyg

Vad är en klimatkalkyl? Allt du behöver veta om klimatberäkning i byggprojekt

Bygg- och fastighetsbranschen står inför en av sina största omställningar någonsin. Kraven skärps från både myndigheter och beställare. För dig som verkar på den svenska marknaden är begrepp som klimatkalkyl, klimatdeklaration och LCA (livscykelanalys) inte längre bara teoretiska termer – de är en del av vardagen.

Men hur gör man egentligen en klimatberäkning i praktiken? Vilka verktyg finns tillgängliga, och vad skiljer en enkel CO2 calculator från en komplett livscykelanalys?

I den här artikeln reder vi ut begreppen och guidar dig rätt bland verktyg som Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM), One Click LCA och utmanaren Reduzer.

Vad är en klimatkalkyl?

En klimatkalkyl är en beräkning av de växthusgasutsläpp som uppstår under en byggnads eller anläggnings livscykel. Målet är att kvantifiera klimatpåverkan mätt i koldioxidekvivalenter (CO2e)

I Sverige används ofta termerna klimatkalkyl och klimatberäkning synonymt. Processen handlar om att:

1. Mängda: Hämta materialmängder från byggprojektet, t.ex. via en BIM-modell, kalkylverktyg eller Excel.
2. Matcha: Koppla materialet mot data om utsläpp (utsläppsfaktorer). Detta kan vara generiska referensvärden från Boverket eller produktspecifika miljövarudeklarationer (EPD).
3. Beräkna: Summera det totala klimatavtrycket i projektet enligt rätt metod, t.ex. för Klimatdeklaration (lagkrav) eller certifieringar som Miljöbyggnad, BREEAM-SE eller NollCO2.

För många fungerar detta som en avancerad CO2 calculator, men för att uppfylla svenska lagkrav krävs mer än en enkel uträkning – det krävs struktur enligt standarden för livscykelanalys.

Varför måste du göra en klimatberäkning?

Drivkrafterna i Sverige är starka och tydliga:

• Lagkrav (Klimatdeklaration): Sedan 1 januari 2022 kräver Boverket att byggherrar lämnar in en klimatdeklaration för nya byggnader. Detta omfattar byggskedet (modul A1–A5).
• Certifiering: System som Miljöbyggnad, BREEAM-SE och NollCO2 kräver omfattande LCA-beräkningar.
• Gröna lån och taxonomin: Finansiärer ställer krav på hållbarhetsrapportering för att bevilja förmånliga lån.

LCA och EPD – Byggstenarna i din kalkyl

För att förstå hur en klimatkalkyl byggs upp, måste vi titta på två centrala förkortningar.

Livscykelanalys (LCA)

En livscykelanalys (Life Cycle Assessment) är metoden som används för att bedöma miljöpåverkan. En LCA delas in i olika skeden:

• A1-A3 (Produktion): Utsläpp från råvaror och tillverkning av byggprodukter.
• A4-A5 (Byggprocess): Transport till bygget och själva byggarbetet (spill, energi).
• B1-B7 (Användning): Drift, underhåll och reparationer.
• C1-C4 (Slutskede): Rivning och avfallshantering.

De flesta enkla klimatkalkyler idag fokuserar primärt på A1-A5 eftersom det är där lagkravet ligger.

EPD (Environmental Product Declaration)

En EPD är en miljövarudeklaration som fungerar som en "näringsdeklaration" för byggprodukter.

• Generisk data: Snittvärden för en produkttyp (t.ex. "Betong, generell") från Boverkets klimatdatabas.
• Specifik EPD: Exakta värden från en specifik leverantör.

För att få ner resultatet i din klimatberäkning är nyckeln ofta att byta ut generisk data mot specifika EPD:er från leverantörer som arbetar aktivt med att sänka sina utsläpp.

Översikt: Verktyg för LCA 

Marknaden för beräkningsverktyg har exploderat. Beroende på om du letar efter en enkel klimatmodul eller en avancerad LCA-plattform, finns det olika vägar att gå. Här är de vanligaste alternativen för svenska företag:

1. Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM) – Kostnadseffektivt men manuellt

IVL Svenska Miljöinstitutet erbjuder detta verktyg som en lösning anpassad för Boverkets krav. Det fungerar ofta bra för mindre projekt där man manuellt matar in data. Nackdelen är att den manuella hanteringen blir mycket tidskrävande vid större volymer, och risken för handhavandefel ökar.

2. One Click LCA – För experten

Detta är en globalt ledande plattform för livscykelanalys med en mycket omfattande databas. Verktyget stödjer de flesta internationella certifieringssystem och ses ofta som standardvalet för renodlade LCA-experter. Det är kraftfullt, men upplevs ofta som för komplext och kostsamt för entreprenörer som främst vill lösa lagkraven effektivt.

3. Reduzer – Det moderna mellantinget

Reduzer är utvecklat för att göra klimatberäkningen så smidig som möjligt, utan att kompromissa med precisionen. Vi vill att entreprenörer och fastighetsägare ska kunna fokusera på projektet, medan verktyget hanterar allt som rör LCA. Reduzer fungerar som en intelligent klimatmodul i ditt arbetsflöde där du kan importera data och leverera beräkningar för både lagkrav och certifieringar – helt utan dubbelarbete.

Så gör du en klimatberäkning – Steg för steg

Att komma igång behöver inte vara svårt. Oavsett om du använder Excel, One Click LCA, BM eller Reduzer, ser processen ut så här:

1. Samla underlag: Ta fram din resursförbrukning (mängder av betong, stål, trä, gips, isolering etc.).
2. Koppla resurser: Matcha dina mängder mot rätt material i databasen. Försök hitta en EPD om du vet vilken leverantör du ska använda.
3. Analysera: Titta på resultatet. Är det stommen eller grunden som driver utsläppen? Kan du byta till klimatförbättrad betong eller återbrukat stål?
4. Rapportera: Exportera resultatet som underlag för din klimatdeklaration.

Sammanfattning

Att behärska konsten att göra en klimatkalkyl är en konkurrensfördel. Det handlar inte bara om att lyda lagen, utan om att positionera sig som en hållbar aktör på den svenska marknaden. Genom att välja rätt verktyg – vare sig det är en enkel CO2 calculator eller ett komplett system – kan du spara både tid och klimatutsläpp.

Vill du se hur du kan automatisera dina klimatkalkyler?

Boka en demo med en av våra experter här.

‍